Kackelsidan

Alla inlägg under mars 2011

Av Carina - 22 mars 2011 18:13


  Har gett mig på att köpa en ny kläckare - denna kläckare sköter allt själv - ska få hem den om ett par dagar- ska bli jättekul att få använda den.  Och framför allt skönt att slippa detta med att handvända äggen som jag gör nu. Jag håller på att spara ägg nu och har redan så det räcker till att fylla den.


Du kan läsa mer om den här:   http://www.arctichen.se/rcom-king-suro-20-p-101-c-150.aspx

ANNONS
Av Carina - 18 mars 2011 00:51

I höstas fick en av mina döttrar besök i sitt hönshus av mård. Över halva hönsflocken gick åt och raskt fick de resterande flytta hem till vårt hönshus. Men nu när våren gör sin entre ska hennes höns få "flytta hem" igen - men allra först ska det riggas upp en minkfälla och spikas punktsvetsat nät där det finns den minsta lilla springa så att inte mården kan ta sig in igen.


Jag tror vi ser fram emot flytten lika mycket, både hönsen och jag för då får jag plats med "mina raser" det vill säga: Gul Orpington, mina snälla snälla Brahmor och ett par stora lufsiga Kochin. Resten ska flytta, antingen till min äldsta dotter eller till vår mellandotter med sambo som också ska starta upp med lite höns.

Så roligt det är när man har ett intresse gemensamt med sina barn och "mågar". Tänk vad djur förgyller livet och förenar......vad skulle man göra utan höns?


En bild på vår blå kochintupp när  han lagt sig ner för att vila...det tar på krafterna att uppvakta 4 damer    

ANNONS
Av Carina - 12 mars 2011 12:56

   Här har vi Brahma tuppen Bosse med sina tjusiga damer. Han är en riktig gentleman och talar högt om när han har hittat några godsaker som han förser sina damer med. Snäll och vänlig är han som alla Brahmor är och en rejäl luns. Hoppas vi får många fina kycklingar efter honom i vår....


 Bosse med sina sköna damer....             




















 

Av Carina - 12 mars 2011 12:52


Orvar och Olle

         


Har fått hem 2 vacka gula  Orpingtonherrar som nu går med ett gäng lika guldgula damer. Förhoppningsvis blir det kycklignar framåt vårkanten....bara de gör sitt jobb så blir det säkert så.

Tycker de är såå vackra med sin guldgula färg , sin vänliga lugna attityd och så är de så måna om sina damers välmående.


Av Carina - 12 mars 2011 12:48

Tid

Hönsen ska naturligtvis skötas regelbundet, tittas till minst två gånger om dagen. Är  du bortrest måste det finnas någon annan som kan göra det. Tid går det också åt till övrigt arbete, hönshuset måste städas, ströet bytas ut, gödseln rakas ut m.m

Plats

Har du liten trädgård kommer hönsen att försöka ta sig in till grannarna. Två kvadratmeter per höna behövs i utegården. Fyra-fem hönor och en tupp kan vara lämpligt för ett enfamiljshushåll. Man ska också kunna lagra gödseln rätt och ha plats att sprida den på. Är det inte mycket kan den komposteras.

Lagar

Den viktigaste lagen är djurskyddslagen. Där står att djuren ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Från år 1988 har det också tillkommit att de ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Statens jordbruksverk har centralt ansvar och ger råd om skötsel m.m Länsstyrelsen har regionalt ansvar och miljö- och hälsoskyddsnämnden lokalt. För aktuella lagar kontaktas dessa myndigheter.

Tillstånd

Inom stadsplanerat område krävs tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd och kommunerna skiljer sig åt i sina bedömningar. Villkor brukar vara att sanitär olägenhet inte uppstår. I lagen om ägofred finns bestämmelser om stängselskyldighet.

Försäkring

Fjäderfän försäkras inte individuellt, men man kan teckna en slaktvärdesförsäkring, d.v.s för djurens värde vid slakt. Salmonellaförsäkring och brandförsäkring kan också tecknas.

 

Ekonomi

Ekonomin räknas ju helt olika beroende på om man har höns som hobby eller om de ska dra in det mesta av inkomsten.  Hobbyverksamhet som inte drivs i vinstsyfte är inte skattepliktig, men man måste redovisa moms. 25 % skall läggas på produkter som säljs och sedan redovisas i självdeklarationen. Momsen på gjorda inköp får dras av. 

  • Intäkter: Äggförsäljning, egna ägg till förbrukning, försäljning av höns till slakt + eventuell försäljning av andra produkter

  • Utgifter: Investeringskostnader (avskrivning + räntor på hönshus och rastgård, beräknad ränta på det kapital som investerats i djuren, beräknat markarrende) samt driftkostnader (inköp av djur, foder + övriga kostnader, t. ex. ström).

 Slakt

Man måste veta att man själv eller någon annan klarar av att slakta höns, t. ex. när de blir sjuka. Skall köttet ätas måste det tas omhand på rätt sätt.

Vuxna höns eller kycklingar ?

Det enklaste är att börja med vuxna höns. Skaffar man unghöns har de hela sin produktiva tid framför sig. Det går oftast bra att blanda raser. Exklusiva raser är mer känsliga och svårskötta. Att börja med daggamla kycklingar är roligt men krävande!

Källa: http://student.educ.umu.se/~noisvn02/uda28h02/vetamer.htm

Av Carina - 12 mars 2011 12:47

Det allra viktigaste när det gäller hönssjukdomar är att se till att de aldrig bryter ut, för ofta är avlivning den enda "behandlingen". Därför måste man vara noga med hygienen och hålla hönshuset torrt och rent. Är det varmt och fuktigt frodas bakterierna. Man skall heller aldrig blanda nya och gamla höns direkt utan hålla dem åtskilda under ett par veckor.

  • En frisk höna har röd kam, klara ögon, torr näbb, välskött fjäderdräkt och släta hornplåtar på benen. Hon är pigg och alert och äter bra.
  • En sjuk höna sitter ihopkrupen med indraget huvud och hängande vingar. Kammen bleknar. Hon rör sig försiktigt, tappar aptiten och håller sig för sig själv.

 

Inre parasiter

  • Koccidios: Koccidierna är encelliga parasiter som orsakar inflammation i tarmen och ger diarré.

  • Inälvsmask:Det finns många olika men spolmask är en av de vanligaste. Hönsen magrar långsamt. Maskägg sprids via avföringen.

  • Salmonella: Många olika salmonellabakterier finns. De smittar via avföringen och hönsen visar sällan symtom då de kan vara smittbärare utan att insjukna. Människor kan bli smittade om köttet inte är tillräckligt uppvärmt.

  • Tuberkulos: Smittan sprids via avföringen men utvecklas först när djuret nått en viss ålder. Hönan magrar, blir blek och får diarréer.

Virussjukdomar

  • Luftrörsinflammation: Yttrar sig som dåligt allmäntillstånd, rosslande andhämtning och flytningar ur näsa och ögon. Vuxna höns kan överleva men äggproduktionen minskar.

  • Hönslamhet: Mareks sjukdom. Djuren blir delvis förlamade och får svårt att gå. Hönan blir sällan helt återställd.

  • Leukos: Viruset orsakar tumörer i de inre organen. Hönan blir slö och magrar, kammen bleknar. Smittar kycklingen via ägget.

 

Ohyra

  • Hönslöss: Äter fjädrar och blod. Sitter gärna i kring nacken, runt kloaken och under vingarna.

  • Hönskvalster: Gömmer sig i skrymslen under dagen och suger blod på djuren på natten.

  • Fotskabbskvalster: De borrar sig in under hornplåtarna på hönans ben som då får s. k. kalkben.

Övriga sjukdomar

  • Mykoplasmos: Hönssnuva. Hönsen hostar och det rinner ur näsa och ögon. En lätt infektion som kan bli kronisk.

  • Aspergillos: En svampinfektion orsakad av svampsporer i t. ex. ströet. Det är främst lungorna som angrips.

  • Produktionssjukdomar:Sjukdomar som beror på den intensiva hönshållningen. Fettlever och benskörhet drabbar höns som får för lite motion. Högproducerande höns kan få äggledarinflammation då äggledarna blir hårt belastade. Yttrar sig i illaluktande flytningar och missbildade ägg. Hönan blir ofta steril efteråt.

Källa: http://student.educ.umu.se/~noisvn02/uda28h02/vetamer.htm

Av Carina - 12 mars 2011 12:46

Naturlig ruvning

Det naturligaste är ju att hönan ruvar äggen och sedan tar hand om kycklingarna. Kycklingar uppfostrade av en höna blir lugnare och visar mindre aggressivitet än de som är maskinkläckta.

  • Ruvning: Hönan visar att hon vill ruva genom att bli liggande i redet. Hon skrockar också på ett speciellt sätt Lämpligt antal ägg att ligga på är 7-11 st. Äggen ruvas i 21 dagar. Redan innan kläckningen piper kycklingen inuti ägget och kan kommunicera med hönan.

  • Kläckning: Genom en pigg på näbben lyckas kycklingen få en spricka i skalet och ta sig ut. Kycklingar är borymmare, d.v.s de lämnar boet kort tid efter kläckningen och matas inte av modern. De har ett medfött efterföljningsbeteende. Det enda de behöver veta är vem de ska följa, alltså mamman, och präglas på henne. Denna inlärning är helt livsavgörande och kan bara ske de första timmarna och de glömmer det aldrig. De har en näringsreserv som de lever på de första dagarna, den s. k. gulesäcken.

  • Uppväxt: I början håller sig kycklingarna tätt intill mamman och hon håller kontakt med dem genom kluckningar. När de vill ha skydd och värme kryper de in under vingarna. Finner hönan något ätbart får hon ett speciellt lockrop som gör att alla kycklingar kommer rusande.

Maskinkläckning

Nuförtiden är ju ruvlusten nästan helt bortavlad. Vill man då ha kycklingar är alternativet maskinkläckning.

  • "Ruvning": Äggen till "ruvning" bör vara normalstora.  Innan de läggs in i maskinen skall de förvaras svalt, inte tvättas och helst inte ligga mer än 14 dagar. Kläckningsmaskiner finns i många olika modeller. Luftfuktigheten måste kontrolleras noga och äggen vändas varje dag.  Efter sju dagar genomlyses äggen för att se om de är befruktade. Är de det syns tydliga blodkärl, den s. k. spindeln.

  • Skötsel: Kycklingar utan höna ställer extra krav på miljön. Man kan t. ex. ha dem i en papplåda med sand eller spån i botten. En glödlampa över ger värme. Det ska vara 33 grader den första veckan och sänks stegvis ner till 20 grader då de är fyra veckor. Efter två månader behövs ingen extra värme. Nykläckta kycklingar måste få mat ofta. Färdigt kycklingfoder finns att köpa. Från två månaders ålder klarar de vuxendieten. 

Vuxenblivande

När kycklingarna är 8-10 veckor lämnar hönan dem. Då får de klara sig själva. Kycklingar utan mamma bör förenas med flocken senast vid 8 veckors ålder. Kycklingkullen håller ihop, men inom detta "ungdomsgäng" sker ständiga småstrider. 13-14 veckor gamla börjar de använda den vuxna flockens revir. Könsmognaden sker vid 4-5 månaders ålder. Då börjar de ingå i den övriga flocken och det gäller att hitta sin plats i rangordningen.

 

Källa: http://student.educ.umu.se/~noisvn02/uda28h02/vetamer.htm

Av Carina - 12 mars 2011 12:45

Hönshus

Torrt, dragfritt och fuktfritt samt god ventilation är A och O när det gäller hönshus. Gamla ladugårdar eller stall passar ofta bra. Har man möjlighet låter man huset stå tomt under sommarmånaderna. Då kan man storstäda och på så vis förhindra ohyra.


Huset

  • Golv: För att det ska hållas torrt bör huset stå på plintar eller dräneras noga runt om. Som golvströ används kutterspån, halm eller sand eller en blandning av dessa. Lagret ska vara så tjockt att hönorna kan krafsa i det.

  • Väggar:Bra material är trä, tegel eller betong. Fönster är viktigt och de ska släppa in tillräckligt med ljus och fördela det jämnt.

  • Tak: Ett tilluftstak är bra. Det ger en dragfri friskluftsförsörjning och fungerar som värmeväxlare.


Inredningen

  • Sittpinnarsitter hönsen på när de sover. De kan placeras som en trappa.

  • Gödselbingen placeras under sittpinnarna eftersom de släpper mest spillning nattetid. Den kan bestå av en platta som spärras med en nätram ovanpå.

  • Reden där hönsen lägger ägg kan bestå av trälådor som hängs på väggen. På botten läggs spån, sand eller halm.

  • Foder- och vattenbehållare: I tråget för torrfoder kan man sätta en lössittande pinne tvärsöver som hindrar hönsen att förorena maten. Till grönfoder man man ha en trådkorg hängande från taket. Vattenautomater finns i många modeller.


 

Hönsgård

Den ideala hönsgården är obegränsat stor. Har man hönsen frigående hittar de mycket matnyttigt själva. Höns är utmärkta skadedjurbekämpare, men också "minijordfräsar" och gödslare. Det gäller dock att se till så de inte smiter iväg till grannarna och vara på vakt mot rovdjur. De flesta måste därför ha någon inhägnad.

  • Förgård: En vindskyddad, takförsedd förgård mellan hönshuset och rastgården ger bra skydd.

  • Rastgård: I själva rastgården bör nätet vara 1,75-2 m högt och gå djupt i marken.

  • Gräs: Hönsgården bör vara så stor att den kan hållas gräsbevuxen trots slitage.

  • Sandbad: Ett sandbad där hönorna kan "tvätta sig" behövs.

  • Kompostbänk: I en kompostbänk i rastgården hittar hönsen mycket matnyttigt.

  • Skugga: Varma dagar måste hönsen få skugga genom t. ex. träd.

  • Växelgårdar: Två rastgårdar används växelvis allteftersom hönsen betar upp gräset

Källa: http://student.educ.umu.se/~noisvn02/uda28h02/vetamer.htm

Presentation

Kontakt

Carina Liljeborg

Kyrkeryd Gård 117

382 92 Nybro

0480 - 551 24

merecasino@gmail.com  

Senaste inläggen

Gästbok

Kategorier

Omröstning

Vilken hönsras gillar du bäst?
 Gul Orpington
 Skånska blommahöns
 Sussex
 Dvärgkochin

Fråga mig

67 besvarade frågor

Sök i bloggen

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2011 >>>

ontakt

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ  Kackelsidan med Blogkeen
Följ  Kackelsidan med Bloglovin'

Arkiv

I KLÄCKAREN

RSS

Sälj-Köp

Skriv i min gästbok om du har något till salu i höns, ank eller gåsväg. även du som letar kan skriva .


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se