Tid

Hönsen ska naturligtvis skötas regelbundet, tittas till minst två gånger om dagen. Är  du bortrest måste det finnas någon annan som kan göra det. Tid går det också åt till övrigt arbete, hönshuset måste städas, ströet bytas ut, gödseln rakas ut m.m

Plats

Har du liten trädgård kommer hönsen att försöka ta sig in till grannarna. Två kvadratmeter per höna behövs i utegården. Fyra-fem hönor och en tupp kan vara lämpligt för ett enfamiljshushåll. Man ska också kunna lagra gödseln rätt och ha plats att sprida den på. Är det inte mycket kan den komposteras.

Lagar

Den viktigaste lagen är djurskyddslagen. Där står att djuren ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Från år 1988 har det också tillkommit att de ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Statens jordbruksverk har centralt ansvar och ger råd om skötsel m.m Länsstyrelsen har regionalt ansvar och miljö- och hälsoskyddsnämnden lokalt. För aktuella lagar kontaktas dessa myndigheter.

Tillstånd

Inom stadsplanerat område krävs tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd och kommunerna skiljer sig åt i sina bedömningar. Villkor brukar vara att sanitär olägenhet inte uppstår. I lagen om ägofred finns bestämmelser om stängselskyldighet.

Försäkring

Fjäderfän försäkras inte individuellt, men man kan teckna en slaktvärdesförsäkring, d.v.s för djurens värde vid slakt. Salmonellaförsäkring och brandförsäkring kan också tecknas.

Ekonomi

Ekonomin räknas ju helt olika beroende på om man har höns som hobby eller om de ska dra in det mesta av inkomsten.  Hobbyverksamhet som inte drivs i vinstsyfte är inte skattepliktig, men man måste redovisa moms. 25 % skall läggas på produkter som säljs och sedan redovisas i självdeklarationen. Momsen på gjorda inköp får dras av. 

• Intäkter: Äggförsäljning, egna ägg till förbrukning, försäljning av höns till slakt + eventuell försäljning av andra produkter

• Utgifter: Investeringskostnader (avskrivning + räntor på hönshus och rastgård, beräknad ränta på det kapital som investerats i djuren, beräknat markarrende) samt driftkostnader (inköp av djur, foder + övriga kostnader, t. ex. ström).

 Slakt

Man måste veta att man själv eller någon annan klarar av att slakta höns, t. ex. när de blir sjuka. Skall köttet ätas måste det tas omhand på rätt sätt.

Vuxna höns eller kycklingar ?

Det enklaste är att börja med vuxna höns. Skaffar man unghöns har de hela sin produktiva tid framför sig. Det går oftast bra att blanda raser. Exklusiva raser är mer känsliga och svårskötta. Att börja med daggamla kycklingar är roligt men krävande!

Det allra viktigaste när det gäller hönssjukdomar är att se till att de aldrig bryter ut, för ofta är avlivning den enda "behandlingen". Därför måste man vara noga med hygienen och hålla hönshuset torrt och rent. Är det varmt och fuktigt frodas bakterierna. Man skall heller aldrig blanda nya och gamla höns direkt utan hålla dem åtskilda under ett par veckor.

• En frisk höna har röd kam, klara ögon, torr näbb, välskött fjäderdräkt och släta hornplåtar på benen. Hon är pigg och alert och äter bra.

• En sjuk höna sitter ihopkrupen med indraget huvud och hängande vingar. Kammen bleknar. Hon rör sig försiktigt, tappar aptiten och håller sig för sig själv.

Inre parasiter

• Koccidios: Koccidierna är encelliga parasiter som orsakar inflammation i tarmen och ger diarré.

• Inälvsmask:Det finns många olika men spolmask är en av de vanligaste. Hönsen magrar långsamt. Maskägg sprids via avföringen.

• Salmonella: Många olika salmonellabakterier finns. De smittar via avföringen och hönsen visar sällan symtom då de kan vara smittbärare utan att insjukna. Människor kan bli smittade om köttet inte är tillräckligt uppvärmt.

• Tuberkulos: Smittan sprids via avföringen men utvecklas först när djuret nått en viss ålder. Hönan magrar, blir blek och får diarréer.

Virussjukdomar

• Luftrörsinflammation: Yttrar sig som dåligt allmäntillstånd, rosslande andhämtning och flytningar ur näsa och ögon. Vuxna höns kan överleva men äggproduktionen minskar.

• Hönslamhet: Mareks sjukdom. Djuren blir delvis förlamade och får svårt att gå. Hönan blir sällan helt återställd.

• Leukos: Viruset orsakar tumörer i de inre organen. Hönan blir slö och magrar, kammen bleknar. Smittar kycklingen via ägget.

Ohyra

• Hönslöss: Äter fjädrar och blod. Sitter gärna i kring nacken, runt kloaken och under vingarna.

• Hönskvalster: Gömmer sig i skrymslen under dagen och suger blod på djuren på natten.

• Fotskabbskvalster: De borrar sig in under hornplåtarna på hönans ben som då får s. k. kalkben.

Övriga sjukdomar

• Mykoplasmos: Hönssnuva. Hönsen hostar och det rinner ur näsa och ögon. En lätt infektion som kan bli kronisk.

• Aspergillos: En svampinfektion orsakad av svampsporer i t. ex. ströet. Det är främst lungorna som angrips.

• Produktionssjukdomar:Sjukdomar som beror på den intensiva hönshållningen. Fettlever och benskörhet drabbar höns som får för lite motion. Högproducerande höns kan få äggledarinflammation då äggledarna blir hårt belastade. Yttrar sig i illaluktande flytningar och missbildade ägg. Hönan blir ofta steril efteråt.