Vem jag syftar på i rubriken? jo mej såklart..sitter här på jobbet- halva styrkan e på semester och patienterna har inte tid och lust att träffa mig och så jag  sitter och önskar att jag var hemma hos mina hundar och höns.  Knäppt - jaa....men oj vad jag saknar dom.

Tog fram solstolen igår em, min korsordstidning och satte jag mig lite utanför hönsgården- öppnade dörren på vid gavel och ropade på dem. De kom springades som små reaplan, med sänkta huvuden , flaxande vingar och stora kliv i rask trav. Väl ute i det gröna tvärstannade de och kikade misstänksamt först på mig och sedan på allt grönt runt dom. Sen tog de ett par försiktiga "tuggor" och jag kunde verkligen se "när polletten trillade ner" att det var dukat smörgåsbord.  

Jag satt där sen hela em och bara njöt av deras pratande, kuttrande och smaskande. När de sen började lägga sig runt mig och det började bli kyligt så reste jag mig- lockade på dem och gav dem lite säd inne i hönsgården kom de snällt traskandes så jag till slut kunde stänga in dem. Vi har en rävhona med 4 halvvuxna ungar som "kinesar" 7-800m längre bort-därför är jag så rädd för att ha dom ute själva.

På kvällen skulle jag och min man gå och titta till våra köttdjur, bla för att se så att alla mådde bra och räkna dom. Allt var bra- vi såg en av ungrävarna som jag inte gillar men så gick vi sakta tillbaka. När vi kommer bakom vår lagård så hör jag ett konstigt ljud  och vad får jag se? under vår betesbur sitter en pytteliten svartvit kattunge som skriker och ser väldigt mager ut. Den kan inte vara äldre än 6-7 v.  Stackars lilla pyre- hur har den kommit dit?? och vart e mamman? Har den fler syskon? den skriker hjärtskärande hela tiden och stirrar på oss med sina stora ledsna ögon , till slut kilar jag in efter en kattbur och burkmat. Att den är jättehungrig behöver vi inte fundera över för den är så vass över ryggen och magen är indragen. Jag häller ut lite burkmat i kattburen- sätter den en liten bit från kattungen som fortfarande skriker i högan sky. Vips kilar den in och börjar äta- jag kastar igen burdörren och snabbt som ögat har jag fångat den.  Snabbt bestämmer vi oss för att ta med den hem- här kan den itnte sitta och svälta ihjäl. Sagt och gjort- väl hemma får den en kattlåda med träpellets i- vi vågar inte ha kattsand ifall den äter det i sitt hungriga tillsånd. En liten skål med vatten och ett fat med lite lite burkmat- vågar inte ge torrfoder eftersom den ser uttorkad ut. Sen lämnar vi den när vi plockat bort dörren från kattburen.

Det första jag gjorde imorse var att kila ner till den och se hur den hade det. Mätt och nöjd satt den gömd inne i kattklätterställningen. Ska se om jag kan få "prata" lite med den ikväll- ska också gå ut och kika på stället där jag hittade den om det finns fler kattungar där....en konstig upplevelse och mina frågetecken har inte rätat ut sig än...för art har den kommit ifrån? och varför var den själv?